Vi bor granne med en Mercadona, ett matvaruhus lite grann åt Prisextra-hållet. När vi var där första gången plockade vi på oss två stora överfyllda korgar med frukt, grönsaker, räkor, fläskkött, tvättmedel, yoghurt, med mera, med mera.
När Cilla betalade frågade jag lågt om jag hade hört rätt, sa kassörskan verkligen 29 euro? Cilla nickade lätt för att inte väcka uppmärksamhet till sig.
"Snabbt, runt hörnet," väste hon, och vi rafsade åt oss kassarna med varor och halvsprang ut, förbi lottförsäljargubben och tiggarna. Utom synhåll stannade vi till, andades ut och fördelade vikten lite mera rättvist.
Senare samma dag återvände vi. Den här gången skulle vi ha ljus, tvål och lim, men kom ut med vin, öl, tonic, bitter kas, jordnötter och ägg i stället.
Cilla ville betala med kort. Kassörskan frågade "Piña?" och Cilla sa ja, jag har PIN-kod, och tvingades förvånat mota bort den färska ananasen som kassörskan ville addera till våra varor på bandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar